Eskilstuna – Man skulle kunna tro att kommunfullmäktiges sista sammanträde före valet skulle präglas av heta debatter mellan den borgerliga oppositionen och den rödgröna majoriteten. Så blev det inte riktigt, snarare var dessa politiska läger ganska samstämmiga. Undantaget var Sverigedemokraterna.

Det började med en så kallad ”fråga i aktuell kommunal angelägenhet” 
från Adam Marttinen (SD) ställd till kommunstyrelsens ordförande 
Jimmy Jansson (S).

Frågan löd: ”Kommer den rödgröna majoriteten börja jobba för att minska asylinvandringen till Eskilstuna? Ja, Nej eller Vi kan inte.”

- Det är inte en fråga för Eskilstuna kommunfullmäktige, utan en fråga som hanteras av Sveriges riksdag, blev Jimmy Janssons svar.

Adam Marttinen var inte nöjd med svaret:

- Jag hoppas att Eskilstunaborna tar till sig att den röd-gröna majoriteten inte kommer att agera för att minska asylinvandringen till Eskilstuna.

När ärendet ”Strategi för ett interkulturellt Eskilstuna” diskuterades fick SD stort utrymme till att kritisera majoritetens integrationspolitik.

- Det är ett nytt namn men det är samma politik, vi har blivit Sveriges fattigaste kommun, det betalas ut mest försörjningsstöd i hela landet per invånare i Eskilstuna. Var tredje utrikesfödd och var fjärde ungdom har inte ett jobb att gå till. Bland vissa invandrargrupper uppgår arbetslösheten mot 80%, kommenterade Kim Fredriksson (SD).

Sedan yrkade han avslag på strategidokumentet och hänvisade istället till SD:s årsplan där en assimilationspolitik förespråkas. Alltså en politik som går ut på att man ska ta seden dit man kommer.

Magnus Johanssson (MP) sänkte, enligt många, debatten genom att fråga om svensk kultur var att springa omkring med järnrör på gatorna.

Kim Fredriksson tillbakavisade påståendet och tillade:

- Att köpa en tavla värd 70 000 för skattebetalarnas pengar är inte heller svensk kultur.

Vilket syftade på en den uppmärksammade tavelskandalen som Magnus Johansson (MP) var inblandad i vid slutet av förra året.

Efter det uppstod en rad replikskiften mellan både Marttinen och Fredriksson, båda (SD) Niklas Frykman (FP) Magnus Johansson (MP) och Alar Kuutman (V). Diskussionen gick både högt och lågt med längre och filosofiska resonemang kring vad som definierar svensk kultur.

- Det är alltid svårt att säga, ingen enskild kan säga vad som är svensk kultur eftersom alla definierar det olika. Men det finns något som skiljer Sverige från Danmark, det finns även något som skiljer Skåne från Stockholm. Det finns gemensamma värderingar och uppfattningar som tillsammans utgör vad en kultur är, sade Marttinen (SD) till slut.

Magnus Johansson (MP) replikerade:
- Nära 800 000 svenskar åkte över Atlanten, vad är det? Vad är svensk kultur, skulle de inte få åka dit? Eller vad är problemet?

Adam Marttinen hade begärt en replik men avstod från att fortsätta debatten:
- Jag tror vi stryker debatten här, tror inte vi kommer någon vart. De flesta instämmer nog i det.

Niklas Frykman fortsatte debatten med att rada upp exemplen på assimilationspolitik som uppkom under debatten och menade att allting redan fanns i Strategidokumentet för ett interkulturellt Eskilstuna.
- Det som kvarstår från SD är ju ett luftslott.

Adam Marttinen (SD) replikerade:
- Om vi inte skulle haft en integrationspolitik över huvud taget så hade ni lyckats bättre med att skapa en kommun i gemenskap. Ni understödjer ju ett mångkulturellt samhälle, där olika kulturer ska leva sida vid sida utan några gemensamma grundvärderingar.

Frykman (FP) fortsatte:
- Ni måste ju visa hur det ska gå till, nu blir det ju bara svammel.

Marttinen (SD) avslutade ett replikskiftet.
- Vi måste börja rensa upp i den här djungeln av integrationsfloskler, verkligheten ser ju inte ut så som ni beskriver den i era interkulturella planer. Verkligheten blir ju en annan. Ska det vara så svårt att förstå att det är politikens principer som måste bytas ut? Så skriv nu, ta seden dit du kommer på ett papper, och där har du den bästa integrationsplan ni någonsin har haft.

Inga andra ärenden under kvällen väckte någon särskild debattlust och mötet kunde avslutas strax efter klockan åtta.

Under en videoinspelad debatt på ekuriren.se mellan Folkpartiet och Miljöpartiet avslöjas rätt så mörkröda toner bakom den annars så gröna fassaden hos (MP).
 
Ingrid Sermano Escobar, toppkandidat för (MP) i Eskilstuna säger under debatten att hon vill se företagsetableringar som ger kvalitet och tar upp Biltema som ett exempel på vad hon inte tycker passar i Eskilstuna. "Biltema säljer bara skräpgrejer" och "skulle kanske bara ge ett 10-tal nya arbetstillfällen" säger Escobar i debatten.
 
Att vi har en politisk majoritet där toppolitiker vill gå in och sortera bort företag som ser en marknad i vår stad är en inställning som rent ut sagt är horribel. Om ett företag vill etablera sig i Eskilstuna vill jag att politiken gör etableringen så snabb och enkel som möjligt.
 
Jag vill inte ha ett samhälle där där produkter och varor måste passera statens kvalitetsstämpel får att kunna nå marknaden. Om ett företag nu säljer "skräpgrejer" ska vi ha en konkurrensutsatt marknad som reglerar sig själv. Det Ingrid Sermano Escobar antyder är att hon i egenskap av politiker strävar efter ett samhälle som liknar det kommunistiska sovjetunionen där staten avgjorde vilka skor och vilken mat som dög åt befolkningen.
 
Man får rysningar längs ryggraden när man tänker på att Miljöpartiet blivit en så okritiserad kelgris hos både Alliansen och Socialdemokratin.
 
Ingrid Sermano Escobar (MP) visar vägen åt vänster!
Obs, bilden är ett montage!